Varför installerar inte byggsektorn byggnadsautomation i samtliga byggnader de konstruerar?
Det är ett sorgligt faktum att trots de olika initiativ och kampanjer för bättre energieffektivitet i fastigheter som genomförts är det för få konstruktörer som medger det långsiktiga värdet av att installera en komplett byggnadsautomation, även kallad fastighetsautomation, under konstruktionsfasen.
Fastighetsautomation gör det enklare att öka energieffektiviteten och hålla ned kostnaderna, och miljövinsterna som förväntas till följd av en investering i den här teknologin är avsevärda. En fullt integrerad lösning kan ha upp till 84 procent av en byggnads energiförbrukning under kontroll, vilket gör det lättare att se förbrukningen från t.ex. värme, ventilation och luftkonditionering (HVAC), samt belysning.
Allt eftersom byggnader blir ”smartare” och sammanlänkas via strukturerade kabelsystem kan utsträckningen högst troligen komma att omfatta ännu fler tjänster.
Så varför är det inte en självklarhet att utforma och installera en helutrustad byggnadsautomation? Det enkla svaret är en kombination av kostnad och brist på framförhållning.
Konstruktörer tenderar att delas upp i två breda grupper – de som uppför byggnader för andra, och de som utformar och bygger lokaler för eget bruk. I den förstnämnda gruppen är den huvudsakliga drivkraften att sänka kostnaderna under konstruktionsfasen och därför skänks endast lite eftertanke till byggnadens framtida boende och därmed det framtida användandet av byggnaden och energiförbrukningen.
Eftersom att det inte finns några bestämmelser om att byggnadsautomation måste installeras är det mycket sannolikt att detta inte sker. Emellertid leder denna brist på framåt tänkande till att framtida boende får klara sig med bristfällig insyn och kontroll över energiförbrukningen, vilket därmed leder till högre omkostnader och större klimatpåverkan.
När det gäller den andra guppen beror avsaknaden av fastighetsautomation på innehavares misslyckande att specificera sina behov i upphandlingsskedet och att se till att ha system på plats som maximerar byggnadens potential. Även om den här typen av konstruktörer även kastar ett öga på kostnaden bemöts de ökade kapitalkostnaderna för att installera ett energiledningssystem enkelt med avkastningen på investeringen, där den genomsnittliga återbetalningstiden är på 3½ år.
Summan för att installera en komplett byggnadsautomation i en ny fastighet kan uppgå till mindre än en procent av den totala konstruktionskostnaden och energibesparingar på 10-20 procent kan uppnås i jämförelse med separat kontroll av varje aspekt i en byggnads infrastruktur. Införlivad med smarta mätare. Det möjliggör även för byggnadens driftansvariga att inkorporera faktorer, såsom tariffändringar, i ett strategiskt förhållningssätt till energihushållning och kontroll.
23 procent av en byggnads energi går åt till belysning, och det uppskattas att ungefär en tredjedel av den energi som förbrukas av belysning, i andra byggnader än bostadshus, skulle kunna reduceras genom att utnyttja teknik som automatiskt släcker lampor när lokalen är tom. Av de 57 procent som används till uppvärmning och ventilation slösas mycket bort på tomma lokaler som fortfarande värms upp och kyls av.
Genom att införa en rad kontroll- och övervakningsinsatser kan byggnadstjänster verka utefter behov och rådande förhållande, och därmed undvika onödig energiförbrukning. Den data som tas fram hjälper fastighetsförvaltare att bättre analysera, förstå och förbättra sin fastighets energianvändning och kostnader genom att få data presenterad på ett organiserat och informativt vis med tydliga förslag på förbättringar.
För ägaren/innehavaren av en nybyggd fastighet att inte specificera en byggnadsautomation i det rådande affärsklimatet är nästan dumdristigt. Organisationer ställs inför ett ökat tryck att demonstrera riktlinjer för minskade koldioxidutsläpp och även om mindre åtgärder, såsom lågenergibelysning och solcellsenergi, inte bör avfärdas, går de inte till botten av problemet.
Trots kontroverser som uppstod efter introduktion av program för minskade koldioxidutsläpp är de här för att stanna och kommer troligen att omfatta fler företag i framtiden. Även tillmötesgåendet av frivilliga certifikat lägger ansvaret på företag att ta itu med sin energiförbrukning och minskade koldioxidsläpp.
Energihushållning är inte ett nischat intresse – byggnadsinnehavare begär större insyn och transparens av deras energikonsumtion och är i behov av tillgång till energidata. Fastighetsförvaltare söker mer avancerade program som hjälper till att analysera och hantera infrastrukturen och vill ha plattformar som kan hantera bredare integration av andra fastighetssystem.
Det finns de som tycker att föreskrifter är det enda sättet att se till att byggnadsautomation installeras vid den initiala konstruktionen, även om andra är motvilliga till en introduktion av betungande restriktioner för en redan pressad byggsektor. Poängen är att föreskrifter inte vore nödvändiga om en långsiktig strategi till energieffektivisering och fördelen att man gör besparingar med byggnadsautomation tas med i beräkningen.